Nu har jag funderat lite och tänkte skriva en liten snutt på hur min förlossning gick till och hur det startade.

Mina värkar startade ca 05:00 fredag den 25:e januari. Då var dom ganska oregelbundna men kom ca var tionde minut. Inte kraftiga alls då men ringde ändå in till förlossningen för att tala om att det kanake var dags snart.
Hon sa åt mig att ta alvedon och göra nått jag tyckte om.
Jag kunde absolut inte somna om eftersom jag var sjukt uppe i varv, så jag ställde mig och gjorde storkok på nappar och flaskor.
Dagen gick och värkarna kom fortfarande bara var tionde minut.. Min pappa fyllde ju år då så vi åkte iväg till mölnvik och köpte present och sen upp för att mysa med honom. (Kalaset var dagen efter)
Kvällen kom och jag kände att det inte skulle bli nått den dagen. Värkarna hade blivit mer intensiva under dan men fortfarande för sällan. Ont som fan gjorde det och det enda som lindrade smärtan lite var duschen. Vet inte hur många duschar jag tog den kvällen men jag tror nog mitt skinn torkade ut lite..
Kvällen & natten var galet jobbig. Det hade nu blivit den 26:e och smärtan var katastrofal! Så jäkla ont gjorde det att varje värk orsakade tårar och ilska! Jag ville verkligen inte mer just då och önskade nog lite att jag aldrig haft sex.
Jag ringde in till förlossningen igen som konstaterade att det dels var fullt på sös och att värkarna fortfarande kom för sällan och att det inte var dags. Hon bad mig ta alvedon och gå och lägga mig igen.. Men hur lätt tror ni att det är? När det kommer en sån smärtsam värk var tionde minut? Inte fan hann man somna innan det kan en ny!
Runt fyra fick jag nog och väckte min prins och sa att nu jäklar åker vi in för jag orkar inte längre. Sagt och gjort!
Värkarna i bilen var väldigt jobbiga men ändå lite lättare att hantera då jag visste att vi snart var på sjukhuset & att vi snart skulle få träffa vår prinsessa.

Vi kom in till Huddinge sjukhus ca 05;15 lördag den 26:e januari. Vi lyssnade på hjärtat till bebis direkt och efter det blev jag undersökt och det konstaterades att jag var öppen hela 6cm! "Du har kämpat på bra hemma" sa kvinnan som kollade läget.. Ja! Jag fick ju fan inte komma in tidigare, skulle ju bara ta en alvedon och somna om. (Tänkte jag)
Vi blev iaf inlagda och jag kunde pusta ut. Jag som hade haft så jävla ont hela kvällen och natten hade sagt till min prins att jag ska ha bedövning! Och det var det första jag frågade efter när vi fick vårat rum. Vill du testa lite lustgas? Frågade första barnmorskan. Ge hit tänkte jag och sög som aldrig förr.
Vilken känsla, nu slapp jag smärtan. Iaf litegrann när jag tog det i tid. Under hela förlossningen var lustgas den enda bedövningen jag tog till! Jag känner mig så stolt & stark såhär i efterhand att jag klarade mig på det.
Mina värkar kom sen ungefär var 3:e minut och var väldigt korta men oj så intensiva. Ont som FAN gjorde det och jag stod knappt ut!
Ca 10:40 gick mitt vatten mitt i en krystvärk. Väldigt konstig känsla då det kändes som att jag kissade rakt på bm som satt mellan benen! Haha!
Vet inte riktigt hur länge jag hade krystvärkar men ungefär en timma, kanske lite längre. Men dom var så sköna och det var en lättnad när dom kom. Då var det nära och jag kände hjärtat bultade på fortare & fortare! Snart skulle vår fina prinsessa komma och jag skulle slippa denna smärta!

Lyssnade på Ellas hjärta gjorde dom exakt hela tiden och jag blev så satans trött på det där jäkla bältet runt magen så jag till slut vägrade ligga som dom ville. Då hittade dem inget hjärtljud och var tvugna att sätta en liten bricka på hennes huvud. In i mutti med nån jäkla grej och upp kom hennes hjärtljud. Mycket skönt att höra just där och då.
Nu var vi väldigt nära och under varje värk som jag krystade ropade barnmorskorna att dom ser hår. Varje jäkla gång! Haha.. Ja okej hon har hår!
Till slut kom hon 11:49! Vilken sjuk känsla precis när hon ploppa ut asså! Kändes som på film ni vet när typ en häst eller elefant föder. Allt bara släpper, poff säger det och allt kommer ut.
Skrek gjorde hon direkt och upp på mitt bröst kom hon direkt. Tårarna sprutade och vi var så lyckliga! Vi hade fått våran prinsessa, efter 9 månader var hon äntligen ute.
Min prins klippte navelsträngen.

Sen ska ju såklart moderkakan ut också men det orkar jag inte skriva så mycket om, säkert inte så kul att läsa om heller. Men ut kom den nästan direkt på en liten kryst och den såg "fin" ut.

<3 Ella